barabella

Nu är jag hemma. Har bara varit i Italien i 9 dagar, men ändå. Det är skönt, att vara hemma. Jag sitter här och har varit uppe alldedes för länge, borde sova men vill bara inte. Det är brutalt att bli kastad tillbaka till verkligheten på det här sättet. Precis som alla jobbiga känslor och tankar helt plötsligt blev verkliga såfort jag klev av planet. Men jag ville hem, jag ville verkligen det. Och det är bra att vara här i kalla sverige. Och dessutom är jag ju klar med körkortet och det känns helt underbart.. Och jag har saknat. Jag undrar varför det alltid är så svårt att vara glad när det är en jobbig man med i bilden? Kanske, vid närmare eftertanke, det inte är han som är jobbig utan mest jag som är sjuk i huvudet. Jaa, det låter så, här hemma i mitt mysiga rum. Nu har jag lovat det att jag inte ska stöka ner det mera. Dessutom är det så hemskt skönt att få sova i sin egen säng och ha ett eget rum att vara i när man vill vara ensam. För ibland blir det så väldigt jobbigt med människor inpå hela tiden.

Tack och hej leverpastej.